UTBILDNING TILL UTBILDARE OCH HANDLEDARE I BEARDSLEES FAMILJEINTERVENTION
KURSPLAN
Mål
Att ha kunskaper och färdigheter att självständigt undervisa och handleda i Beardslees familjeintervention genom:
- att utveckla fördjupade kunskaper om barn till föräldrar med psykisk sjukdom och beroende och om hur en förälders sjukdom kan påverka barnet och familjen.
- att utveckla ökad medvetenhet kring processer som leder till lärande och att själv kunna göra medvetna pedagogiska val.
- att utveckla teoretiska kunskaper och ha kännedom om aktuell forskning, när det gäller Beardslees familjeintervention
- att utveckla kunskaperna om de problem och svårigheter som kan uppkomma i samband med implementering av preventiva metoder i reguljär verksamhet.
- att i praktisk tillämpning utveckla förmågan att pröva tillämpbarheten och utvärdera effekter av Beardslees familje-intervention.
Utbildningens längd
Sex undervisningstillfällen under en termin.
Kursens innehåll
Undervisning sker i form av föreläsningar, seminarier och med praktiska övningar kring att undervisa och handleda i Beardslees familjeintervention.
Antagningskrav
Genomgången och godkänd grundutbildning i Beardslees familje-intervention och minst fem slutförda familjeinterventioner. De som antas till utbildningen skall till sin anmälan bifoga en kort motivation till att man vill delta i utbildningen till utbildare och handledare i Beardslees familjeintervention samt en kort sammanfattande och reflekterande beskrivning av fem interventioner, som man deltagit i. Dessutom krävs att kursdeltagarna har möjlighet att arbeta med interventioner under kursens gång.
Intyg
För att få intyg på genomförd kurs krävs obligatorisk närvaro vid alla kurstillfällen. Vid frånvaro tillkommer en extrauppgift. Kursdeltagaren ska genomföra minst en intervention under utbildningstiden, handleda och hålla i minst ett undervisningstillfälle.
Kurslitteratur
Litteraturen kommer att ses över av styrelsen under 2017
Cederström, A. (2004). Forskning om förhör med barn. I Nils Wiklund och Ulla Sjöstrom (red), Svensk vittnespsykologi. Lund: Studentlitteratur.
Beardslee, W.R. (2003). When a parent is Depressed: How to Protect Your Children from the Effect of Depression in the family. Boston: Little, Brown and Company.
Beardslee, W.R, Gladstone, T.R., Wright, E.J. & Forbes, P. (2007). Long-term effects from a randomized trial of two public health preventive interventions for parental depression. Journal of Family Psychology, Vol 21 No 4, 703-713.
Beardslee, W.R, Gladstone, T.R.G, Wright, E.J & Cooper A.B. (2003). A family-based approach to the prevention of depressive symptoms in children at risk: evidence of parental and child change. Pediatrics 112 (2), 119-31.
Beardslee, W.R., Swatling, S., Hoke, L, Rothberg, P.C., van de Velde, P, & Focht, L. (1998). From cognitive information to shared meaning: healing principles in preventive intervention. Psychiatry 61:112-29.
Collishaw, S., Pickles A., Messer, J., Rutter, M., Shearer, C. & Maughan ,B. (2007). Resilience to adult psychopathology following childhood maltreatment: evidence from a community sample. Child Abuse Negl; 31(3): 211-29.
DÁngelo, E.J., Llerena-Quinn, R., Shapiro, R., Colon, F., Rodriguez, P., Gallagher, K. & Beardslee, W.R. (2009). Adaptation of the Preventive Intervention Program for Depression for Use with Predominantly Low-Income Latino Families. Family process, Vol 48, No. 2.
Fraser, C., James E.L, Andersson K., Lloyd, D. & Judd, F. (2006). Interventions programs for children of parents with mental illness: a critical review. International Journal of Mental Health Promotion, 8, 9-20.
Gullbrandsson, K. (2007). Från nyhet till vardagsnytta. Om implementeringens mödosamma konst. En forskningssammanställning. Statens folkhälsoinstitut. www.fhi.se
Pihkala, H. & Johansson, E.E.(2007). Longing and fearing for dialogue with children -depressed parents way into Beardslee’s preventive family intervention.Nordic Journal of Psychiatry 62, 399-404.
Pihkala, H., Cederström, A. & Sandlund, M. (2010). Beardslee´s family intervention for children of mentally ill parents: A Swedish national survey. International Journal of Mental Health Promotion, 12(1),29-38.
Pihkala, H., Sandlund, M. & Cederström, A. (2012). Initiating communication about parental mental illness in families: an issue of confidence and security. International Journal of Social Psychiatry, 58(3), 258-65.
Pihkala, H., Sandlund M. & Cederström, A (2012). Children in Beardslee´s family intervention – Relieved by understanding of the parent´s mental illness. International Journal of Social Psychiatry, 58(6) 623-8.
Pihkala H (2011): Beardslees preventive familjeintervention för barn till föräldrar med psykisk sjukdom. Svenska erfarenheter. Akademisk avhandling, institutionen för klinisk vetenskap/Psykiatri, Umeå universitet.
Podorefsky, D.L, McDonald, L., Dowell, M. & Beardslee, W.R. (2001). Adaption of preventive intervention for a low-income, culturally diverse community. Journal of the American Academy: Child and Adolescent Psychiatry 40(8), 879-86.
Solantaus-Simula, T., Punamäki, R.L. & Beardslee W.R. (2002). Children’s Responses to Low Parental Mood. 2: Associations with family perceptions of parenting styles and child distress. J Am. Child Adolsc. Psychiatry, 41:3.
Solantaus, T. & Toikka, S. (2006). The Effective Family program: Preventative Services for the Children of Mentally III Parents in Finland. International Journal of Mental Health Promotion, Vol 8, Issue 3
Toikka, S. & Solantaus, T. (2006). The Effective Family program II. Clinician’s Experiences of Training in Promotive and preventative Child Mental Health Methods. International Journal of Mental Health Promotion, Vol 8, Issue 3
Werner, E.E. & Smith, R.S. (2003). Att växa mot alla odds. Från födelse till vuxenliv. Stockholm: Svenska föreningen för psykisk hälsa.